Meny

Meny

AWS Girls Tech Day

Blogginlägg

Denna vecka har Kodcentrum varit på plats i Expectrums fantastiska lokaler i Västerås och kodat tillsammans 70 sprudlande tjejer på AWS Girls’ Tech Day – ett evenemang för att inspirera tjejer och ge dem en kul och kreativ ingång till teknik. Alla tjejer behöver förstå att de kan och måste vara med och påverka tekniken i samhället.

Robotutvecklaren Fredrik Löfgren och roboten Nao.

Hacket börjar storslaget med robotutvecklaren Fredrik Löfgren och roboten Nao. Fredrik är expert på att föreläsa om hur man kan koppla användningen av robotar och AI till verkligheten. Han berättar att hemma hos honom är nästan allt är uppkopplat.

- Jag har till och med en robot som matar katten, säger han med ett brett leende.

- Men, men, säger en av flickorna viftandes med handen i luften, nu jobbar du ju med robotar men vad var ditt favoritämne i skolan egentligen? 

- Det är viktigt att komma ihåg att det man inte tycker är kul i skolan kan vara det i andra sammanhang. Jag tyckte exempelvis inte alls om matte när jag var liten, men när jag började jobba med robotar och programmera så insåg jag att jag faktiskt älskar matte! svarar Fredrik.

Frågorna haglar in, tjejerna är så nyfikna att Fredrik knappt hinner svara innan nästa fråga kommer.

-Var finns labbet någonstans? 

- Vårt labb ligger i Linköping, där tar vi emot klasser och visar upp labbet. Vi tar vi även emot praoelever.

Jag ser hur det lyser ur ögonen på tjejen som sitter framför mig. Hon pekar ivrigt på kompisen som sitter mittemot och utbrister.  

- Du och jag! Vi ska praoa där när vi blir stora.

Kompisen nickar och svarar; Lätt, att vi ska!  

Tjejer får träffa Nao.

Fredrik berättar att robotar inte kan någonting från början, de är som bebisar, man måste lära dem allt. Men en robot är lite enklare att lära än en människa. Om man exempelvis har en ovana – säg att bita på naglarna – så kan det vara väldigt svårt för en människa att bli av med den, men hos en robot försvinner den genom att bara gå in och ta bort koden. Han berättar också att de på hans jobb har programmerat robotkatter och -hundar till äldre personer som vill ha ett husdjur. Det är enklare att ta hand om en robot eftersom man inte behöver mata den eller gå ut med den, men de är ändå jättebra sällskap.

- Men du Fredrik, hur lång tid tar det egentligen innan roboten lär sig ett språk, exempelvis svenska? Frågar en tjej med röd hoodie.

- Det beror på hur duktiga vi är som programmerare. Är vi duktiga så går det snabbt, om man håller på att lära sig så är det svårare och tar längre tid.

- Jag undrar en sak, om en robot ramlar, kan den gå sönder och dö då? frågar någon med lite förtvivlad röst.

- Robotar dör ju inte på samma sätt som människor, förklarar Fredrik, en robot kan man ju laga genom reparationer och kod om den går sönder. 

Tjejer kodar fantasisyntar i Scratch. 

Vi kommer in på det här med känslor, om robotar kan bli nervösa eller känna kärlek. Tycker de om att bli kramade och kan en robot vara ond och göra dumma saker?

- Det är upp till oss att uppfostra robotarna bra, men ibland gör robotar dåliga saker av misstag för att det blivit fel i koden. I fel händer så finns det en risk att de blir programmerade att göra dumma saker. Om de kan känna känslor är svårt att svara på, frågan är om de bara gör som vi gör eller om de faktiskt kan känna riktiga känslor. 

Det skulle gå att skriva en uppsats om alla frågor som Fredrik fick idag vilket är precis det man vill uppnå med Girls’ Tech Day – väcka intresset för teknik. Efter en avslutande flash mob med Nao får tjejerna med hjälp av kodboken.se prova på att programmera en fantasisynth i Scratch. Det blev allt från sjungande hästar och ballerinor till dansande tacokörer. När vi kodat färdigt frågar vår pedagog Jessica om de tyckte att det var kul att programmera. Nästan alla viftar med händerna i luften. Och på fråga om de vill prova det igen är det väldigt få händer som sänks.

Tjejer kodar fantasisyntar i Scratch. 

Nu är det dags att prata lite allvar. AWS har bjudit in fem coola tjejer, som på något sätt arbetar eller pluggar teknik, till ett panelsamtal. IT-branschen är idag överrepresenterad av män, men på 40–60 talet var det tvärt om, då programmerade bara kvinnor. Vår generalsekreterare Disa slänger ut frågan, varför tror ni att det ändrades, varför är det nästan bara män som programmerar idag? 

- Killar är mer intresserade av teknik. 

- Män tycker att de är bättre på programmering och tar mer plats. 

- Kanske har killar mer fantasi och kan utveckla mer än tjejer.

- Eller så blev mer det mer attraktivt att jobba med programmering och så blev det högre lön då ville männen ha jobben.

Panelsamtal med kvinnor som på olika sätt arbetar med tech. 

Det finns många teorier och mycket forskning på varför branschen ser ut som den gör när det gäller jämställdhet och representation, en sak är säker, det är ett samhällsproblem som vi behöver råda bot på.

I panelen finns Eleonora och Sarah, två fantastiska 20 åringar, från den ideella föreningen Girls in STEM. GIS jobbar för att motverka underrepresentationen av tjejer inom tekniska och naturvetenskapliga områden. Det gör dem genom att anordna aktiviteter där de visar tjejer vad olika yrken inom STEM kan innebära, men framförallt genom att själva vara förebilder.

- Att ha förebilder är jätteviktigt. En förebild behöver inte vara en kändis utan det kan var vem som helst du eller jag, säger Sara med stolthet i rösten.

Vi lämnar Västerås idag med en varm känsla i bröstet och stora förhoppningar för framtiden. Och, redan med en längtan till nästa Girls’ in Tech.