Meny

Meny

Nyheter

  • Nya styrelseledamöter i Kodcentrum

    Blogginlägg

    Amer Mohammed, Ariella Rotstein Gille och Daniel Eidhagen valdes under helgens årsmöte in i Kodcentrums styrelse. Tillsammans med övriga styrelsen kommer de att bidra till att väcka intresset för programmering och digitalt skapande och ge varje barn möjligheten, självförtroendet och förmågan att skapa med kod. 

    Amer är CDO på Coop och en seriös technörd med tre kraschade startups och en exit bakom sig. Det första ”riktiga” jobbet var som innovationschef och förändringsledare på Stena Line där han under fem år tog bolaget från att knappt veta vad digitalisering innebär till att vara det enda rederiet i världen som har en Head of A.I på lönelistan. 

    Ariella är Co-lead på ICAx, en innovationshub, där hon är med och leder en innovationsresa inom ICA. Att starta upp nya tjänster och roller med förändring och kulturförflyttningar som centrala delar har varit en röd tråd genom de uppdrag Ariella tagit sig an. Det har innefattat alltifrån att starta upp varumärkeschefsrollen på ICA för ICAs EMV som bl a ligger bakom framtagandet och utvecklingen av produktserien ICA I love eco, till att i rollen som marknadschef vara med och starta Afound, ett av H&Ms senaste koncept.

    Daniel är förändringsagent, utvecklingsledare och grundare av företaget AD Tillsammans AB. Han är grym på strategisk utveckling och har en lång och gedigen erfarenhet från både stora och små ideella föreningar. Daniel samarbetar ofta med kommuner och har vana att jobba i hybrid mellan näringsliv, offentlig sektor och föreningsliv.  

    -   Amer, Ariella och Daniels samlade kompetens inom digitalisering och innovation i kombination med deras engagemang och intresse för Kodcentrums idé är ett viktigt tillskott till Kodcentrums styrelse. Att gå från startup till nästa nivå med en ekonomisk och verksamhetsmässig hållbar strategi är i fokus framöver och deras erfarenheter är otroligt värdefulla i det arbetet, säger Inger Tegelström, styrelseordförande för Kodcentrum. 

    Läs mer om Kodcentrums styrelse på här.

     

     

  • Nya aktiviteter, nya utmaningar och nya möjligheter 

    Blogginlägg

    Kodcentrum hade massor av planer inför våren med kodstugor, kodkupor, hack, festivaler, Järvaveckan och så mycket mer. Aktiviteter som alla innebar fysisk kontakt, i alla fall i planerna.

    Barn som kodar på sportlovskurs på Schibsted. 

    Vi kom igång med en del, men fick vecka efter vecka pausa det som kommit igång och lägga alla andra planerade aktiviteter på is tillsvidare. Så blev frågan – Vad gör vi nu? Som en organisation som jobbar med att introducera programmering och digitalt skapande kändes det naturligt att vi skulle flytta fysiskt till online. Dags att leva som vi lär – vi pratar i vårat material om att det är bra att misslyckas (’fail fast’) och att man inte ska vara rädd för att pröva nytt. 

    Sagt och gjort, vi applicerade lite sprint-tänk, bildade två olika team och allokerade 3 dagar till att komma på nya leveransformer som passade med dagens samhällssituation. Vi tog med oss att det inte handlade om att leverera perfekta lösningar utan att helt enkelt leverera och utveckla och förfina på vägen. En vecka senare hade vi gått från idé till prototyp och gick ut i våra kanaler med information om: 

    Kodboken på distans – Vi skapade en samlingssida på Kodboken där vi tipsar om webbinarier, lektionsplaneringar och material på Kodboken som är kostnadsfritt att använda och som fungerar för fjärr- och distansundervisning.  

    Lärarwebbinarium om Rymdkoden tillsammans med Perina från Rymdstyrelsen och läraren Gabriele.

    Webbinarium för lärare – Vi bjuder in till lärare till två webbinarier i veckan där de får träffar vår pedagog Lisa Söderlund, volontärer och gäster. Webbinariet pågår i 30 minuter och sedan ytterligare 15 minuter för de som vill stanna kvar och köra eftersnack. Teman har bl a varit Knäck rymdkoden med matte och programmering, Kodboken som resurs för digitala lektioner, Hur funkar kod och algoritmer? Och Min robot – gå från idé till prototyp i Scratch. Vi kan intyga om att det går utmärkt att köra analoga lekar online.

    Vår pedagog Jessica och volontären Johan under ett livehackathon.

    Koda live med Kodcentrum – En gång i veckan bjuder vi in till ett livehack med vår pedagog Jessica Berglund och volontärer som förutom att koda med oss berättar om vad de gör på jobbet och finns med i chatt för att hjälpa till när det behövs. Här har upplägget varit att vi efter en kort introduktion får en genomgång på 30 minuter av ett Scratch-uppdrag och sedan håller chatten öppen i 2h för att finnas tillhands när barnen kommer igång med sitt kodande. (Rekordet har varit en klass som satt uppkopplade mellan 9 fram till 13:15 och kodade spelet Labyrinten.) Ibland kopplar vi upp oss igen för att gemensam genomgång av utmaningar och även på slutet för att belysa olika projekt som lagts i Scratch-studion.  

    Chattfunktion – Vi lade upp en chattfunktion för att bli tillgängliga och kunna ge snabba svar när barn, lärare och hela klasser fastnat med en programmeringsuppgift eller vill få tips. 

    Det är en spännande fas vi är inne i och vi lär oss ofantligt mycket, men det finns självfallet utmaningar och frågeställningar. Kodcentrum värnar om att alla ska ha samma förutsättningar — hur säkerställer vi att det finns enheter och uppkoppling att jobba på, eller att man ens vet att vi är igång? Nya leveransformer kräver anpassning av material och dessutom olika enheter — programmering på padda är inte samma som på dator och hur gör vi på mobilen som vi tror är mest tillgänglig?

    Sedan har vi volontärskapet. Våra volontärer är våra hjältar, men nya leveransformer och nya förutsättningar innebär förändringar i volontärmöjligheter vilket kan innebära att man tappar intresse, men å andra sidan att andra blir mer benägna att anmäla sig. Man kan fortsätta med reflektionerna i all evighet, men en sak är säker, vad det händer saker! 

    Vi fortsätter med att utmana oss på Kodcentrum och har mycket att ta med oss efter att vi kan börja träffa våra deltagare, volontärer, samarbetspartners och arbetskamrater fysiskt igen.  

  • Sportlovskurs på Schibsted

    Blogginlägg

    Schibsted vill tillgängliggöra framtidens språk; programmering. Projektet; Kids Coding Camp arrangerades i samarbete med Kodcentrum som en sportlovskurs för att stötta och peppa barn att intressera sig för kodning.

    Ida Nilsson berättar om vd Schibsted gör.

    Alla är inte lediga på sportlovet. 20 barn från Rinkeby Folkets Hus och Swedish Gambian Youth valde att dedikera sportlovet åt att lära sig att koda tillsammans med oss och Schibsted på Kids Coding Camp. 

    Under tre dagar har barnen fått lära sig grunderna i Scratch, testat på att koda både egna Bug Race spel och Labyrinten och lekt datorfria lekar. Som handledare fanns förutom Kodcentrum utan även fyra programmerings kunniga KTH studenter och flera av Schibsteds egna programmerare.  

    - Jag är så imponerad över hur duktiga barnen är, de förstår direkt och snappar upp vad det är de ska göra och sen kör de bara. Helt orädda för att göra fel, säger Ida Nilsson, Employer branding specialist och projektledare för Kids Coding Camp på Schibsted.  

    Det uppstår mycket gemensamt klurande när man skapar spel.

    Oftast kör vi barnhack där barnen får prova på att koda under några timmar, men under den här kursen har deltagarna fått dyka djupare in i Scratch. Flera av barnen hinner avancera sina spel med poängräknare, flera spelare och banor, vi får till och med se ett och annat fusk med sprajtar som kan gå genom väggar eller teleportera sig till en bonusbana.  

    - Det har varit full fart under alla tre dagar och fantastiskt roligt! Framför allt att se hur barnen haft egna idéer till sina spel men även till vad SVD Junior borde skriva om och vad Schibsteds investerare borde satsa på för appar och spel som kan bidra till en positiv påverkan på klimatet. Jag hoppas och tror att barnen kände att de fick förverkliga sina idéer och få sina röster hörda! säger Lisa Söderlund, Verksamhetschef och pedagogiskt ansvarig på Kodcentrum.  

    Vi träffar Rockbjörnen på Aftonbladet som bjuder på smoothies.

    Det var inte bara kod som stod på schemat under de här tre dagarna, vi fick även möjlighet att besöka flera av de företag som ingår i Schibsted koncernen. Vi började med ett besök på Blocket där barnen fick veta att Blocket startades av en enda person i Skåne och var först bara en regional köp- och säljsajt för skåneborna. Sajten växte och lanserades över hela Sverige 1997. År 2003 köpte Schibsted upp Blocket som då hade två anställda. 

     - Jag ska också komma på ett företag som ni kommer vilja köpa av mig. Sånt här är jag bra på, jag är smart, säger Mams som annars varit ganska tystlåten. 

    Barnen tar selfies med youtubern Mauri Hermundsson.

    Nästa anhalt blev Aftonbladet där vi av en händelse fick träffa Mauri Hermundsson, även känd som Mustiga Mauri genom Youtube-kanalen Uppdrag: Mat. Det blev selfiekalas och det fälldes en och annan glädjetår 

    - Det här är den bästa dagen i hela mitt liv, utbrister Selma när vi lämnar Aftonbladet, hon svävandes på små rosa moln.  

    Barnen får träffa redaktionen för SVD Junior.

    Rundvandringen avslutades på SvD Junior där vi får träffa flera reportrar som skriver för tidningen. Genast uppstod det flera frågor kring det högaktuella viruset Corona.  

    - Jag har astma och är allergisk mot en massa olika saker, kan jag dö om jag får coronaviruset? frågar Awa försiktigt.  

    Allvaret smög sig på och flera av barnen ställde frågor och delade tankar om viruset som det märktes att de hade funderat på. Reportrarna fångade upp situationen och bad barnen skriva ner de frågor de hade kring viruset som de kan svara på i nästa nummer av SvD Junior. Sedan vände de samtalet till ett något lättare ämne och pratade om barnen favorit Youtubers 

    KTH studenterna som hjälper till under lägret är experter på Scratch.

    - Det är så viktigt för barnen att de får vara med om sånna här saker, där de får känna att de hörs och syns. De säger det inte så att ni hör, men till oss säger dem att de vill jobba här när de blir stora. Att de får känna att de blir tagna på allvar och är viktiga gör att de växer något enormt som människor, säger Fardosa Omar från Rinkeby Folkets Hus.  

    Att skapa tillsammans var en av kursens höjdpunkter.

    Under dag nummer två avbröt vi kodandet en stund för att träffa Kajsa Gatenbeck, Investment manager på Schibstedför Innovation Hour. Under denna timme fick barnen sitta i grupper och diskutera digitala innovationer som kan rädda klimatet. Idéerna pitchade de sedan i helgrupp till Kajsa.  

    Allt skapande kräver kreativa pauser. King kallades denna variant av rundpingis.

    - Vi skulle skapa som en dammsugarbåt som kunde suga upp all plast i havet, säger Bai. 

    - Och vi skulle skapa ett spel där man både kan vinna och förlora pengar. Oavsett som du vinner eller förlorar så kan pengarna bara användas till välgörenhet, fortsätter Benjamin.  

    - Häftigt! Vilka fantastiska idéer ni har allihop! När ni har kommit lite längre med era produkter sen får ni komma tillbaka till mig så ska jag se om Schibsted kan vara med och investera i dem, säger Kajsa.  

    KTH studenten John fick utmana sina spelkunskaper.

    Dag tre ägnades mestadels åt kodande, med fokus på att göra klart de spel som påbörjats inför vernissagen som hölls i slutet av dagen. Efter tre dagars kodande har spelen hunnit bli riktigt avancerade och några hann till och med bygga egna spelkontroller som de kopplade ihop med Makey Makey. 

    För att bygga spelkontroller behövs material som leder ström.

    En spelkontroll har kopplats ihop med Makey Makey för att styra spelet i Scratch.

    Barnen var otroligt stolta när de gick fram till den stora skärmen och visade upp vad de hade skapat. Nästan alla ville visa och dela med sig av vad de hade åstadkommit under kursen och flera var ivriga att få komma hem och visa både föräldrar och syskon.  

    Att få visa sina spel och utmana kompisarna var en riktig höjdpunkt.

  • Vad ett möte kan leda till… 

    Blogginlägg

    I början av sommaren var Kodcentrum med på Järvaveckan och anordnade två paneldebatter om barn och digitalisering. En av de som lyssnade var Cheick Wagué, Professor, rektorsråd för samverkan på Södertörns Högskola. Det var början till en inspirerande dialog och nu ett samarbete med Flemingsberg Science som skapar samverkan för forskning utveckling och innovation i Flemingsberg.

    Barnen är morgondagens samhälle och Flemingsberg Science tror precis som vi på Kodcentrum att det är jätteviktigt att alla barn får en möjlighet att introduceras till programmering och få en förståelse för hur viktiga de är för framtiden. Sverige behöver deras engagemang och bidrag till utvecklingen idag och om 20 år. Därför har Flemingsberg Science beslutat att köra en pilot med vårt nya kodkupekoncept i vår

    Det innebär att de kommer att erbjuda 20 barn, i mellanstadie-ålder, en 10-veckors kurs i programmering och digitalt skapande. Vi på Kodcentrum är med och hjälper dem komma igång, tillhandahåller pedagogiskt upplägg och material, utbildar de volontärer som ska hålla i kursen och vi kommer att ge dem kontinuerligt stöd tillsammans med våra erfarna volontärer. Studenter från KTH och Södertörn Högskola kommer att leda kursen tillsammans med elever från bl a Widerströmska gymnasiet. Vi tror att det kommer att bli ett fantastiskt möte mellan barn, studenter och ungdomar. 

    Kodkupan kommer att hålla till på KTH, tänk att som barn få komma in i en högskolemiljö och känna att man hör hemma där, vi övertygande om kommer att bli avgörande för framtida val.  

    Med den här kursen hjälper Flemingsberg Science oss på Kodcentrum väcka 20 barns intresse för programmering och digitalt skapande genom att ge dem möjligheten, självförtroendet och förmågan att skapa med kod. För alla kan koda och alla ska kunna se sig själva som programmerare i framtiden! 

    * Flemingsberg Science identifierar värdeskapande samverkansmöjligheter mellan akademi, näringsliv och samhälle för att tillsammans skapa morgondagens samhälle.  

  • Nordnet barnhack

    Blogginlägg

    För några veckor sedan bjöd vi in årskurs 6 från Gullingeskolan i Spånga till ett barnhack hos vår stödpartner Nordnet. Temat för dagen var spelprogrammering och syftet med att hänga på ett kontor en halvdag var att visa barnen hur en framtida arbetsplats skulle kunna se ut.

    Här fick dem förutom att koda i Scratch träffa personal från Nordnet som till vardags arbetar med programmering på flera olika sätt. Det är genom denna typ av möten vi kan skapa en djupare förståelse för vad programmering är och vad det kan användas till. 

    - Välkomna Gullingeskolan! Vet ni var vi är någonstans? frågar vår pedagog Jessica. 

    - Vi är på fridhemsplan, ropar barnen i kör.

    - Ja det stämmer, men mer exakt var är vi, försöker Jessica igen. 

    - På Nordnet, viskar någon knappt hörbart. 

    - Ja vi är på Nordnet, vet ni vad dem gör? 

    - Programmerar spel, säger en självsäker kille längst ner i hörnet. 

    - Inte riktigt men vi ska dock programmera spel här idag. Vi är på en bank. Men vad har en bank med programmering att göra? frågar Jessica. 

    Det blir knäpptyst i rummet. Det är inte en helt lätt fråga att svara på när man är 12 år gammal och kanske inte ens har varit på ett kontor förut. Jessica bjuder upp Rasmus Järborg, som är produktchef på Nordnet att ta vid ordet.

    - Jag ska försöka förklara vad vi gör här på Nordnet, säger Rasmus

    Rasmus berättar att Nordnet är en sparande bank där kunderna investerar i någonting som kallas för aktier. Aktier. Det känns inte som en helt enkel uppgift att förklara för ett gäng sjätteklassare vad en aktie är för något och varför banken endast arbetar digitalt. 

    - En aktie är som en liten, liten del av ett företag som man kan köpa och äga. Det kan vem som helst göra om man har lite pengar. Nästan alla företag som vi har runtomkring oss i vår vardag som, Spotify, Netflix och Google, för att nämna några, kan man köpa en liten, liten del av, om man skulle vilja, förklarar han.

    Han berättar att han bett sina döttrar att skriva varsin lista på företag som de skulle vilja köpa en liten del av. Hans yngsta dotter ville köpa aktier i Lambi, Rasmus berättar att han bett sin dotter att förklara varför hon ville köpa en del av ett företag som tillverkar toalettpapper.

    - Jo men jag har tänkt på en sak, alla måste ju bajsa pappa! Så det borde ju vara en bra investering.

    - Det är precis så man ska tänka. Alla människor behöver gå på toaletten och då behöver vi toalettpapper och det kommer inte att förändras i den närmsta framtiden, förklarar Rasmus.

    Barnen skrattar i kör.

    - Nordnet är en bank som inte har några kontor som man kan gå in på för att sätta in pengar. Hur tror ni att man gör då för att spara pengar?

    Många ivriga händer viftar i luften.

    - Jag tror att man kan gå in på banken från datorn på en webbsida.

    - Så kan man ringa in och prata med någon.

    - Man kan säkert använda mobilen också och gå in via en app.

    Det är precis så det fungerar i vårt digitala samhälle. Fler och fler tjänster blir helt och hållet digitala. När vi kan använda oss av internet så möjliggör digitaliseringen en flexibilitet som tillgängliggör tjänster i våra mobiler och på webben. Men för att kunna ha en digital bank så krävs det att man som bank har en annan typ av kompetens i företaget än vad man hade tidigare.

    - De som driver vår bank är programmerare det är dem som ser till att banken fungerar som den ska, några av dem är här idag, säger Rasmus och pekar på sina kollegor som vinkar glatt för att visa vilka dem är.

    Efter filmen lämnar Rasmus över ordet till sin kollega Inger, som jobbar som programmerare. Hon inleder med att prata om vad en dator är och frågar om barnen tror att en dator är smart.

    - Jag tror att datorer är jättesmarta, säger en av killarna.

    -  Jag skulle vilja säga att datorer är ganska korkade, skrattar Inger.

    Någon rynkar på näsan och ser väldigt fundersam ut.

    - Det är programmerarna som säger till datorerna vad det är dem ska göra genom att skriva kod och det är dem som är dem smarta egentligen, bara det att datorn kan göra det vi säger åt den att göra väldigt fort och många gånger så vi tror att den är smart, säger Inger.

    - Hur många rader kod tror ni att det finns i världen?

    - Flera miljoner!

    - Kanske en biljon!

    - Det finns faktiskt så mycket kod i världen att man har tappat räkningen, så det finns ingen som vet. Men i bilen Tesla exempelvis finns det 3 miljoner rader kod. I spelet Minecraft finns det 4 815 162 342 rader kod.

    Med dem orden tar vi på Kodcentrum vid så att barnen får komma igång och programmera sina egna spel. Några har jobbat med Scratch hemma och skapar riktigt avancerade spel med flera olika banor i rymden. Andra fick prova på att koda i Scratch för första gången och då var det tur att de kunde sitta två och två för att försöka klura ut hur de skulle göra tillsammans.

    Vi går därifrån med en bubblande energi som smittat av sig från barnen. De flesta gick därifrån med nya kunskaper och inspiration från nya möten och miljöer. Vi ser fram emot nästa gång vi är på Nordnet och kodar.